Jag har kollat igenom alla konstnärer men jag tyckte att de
flesta kändes lite svåra att jobba med. Miru Kim t.ex. kändes lite konstig för
mig för att jobba med nakenhet kändes lite knasigt. Annie Leibovitz var för
svår eftersom att ta bilder på kändisar inte direkt är min grej. Helena
Blomqvist och Sandy Skoglund var inte heller passande eftersom deras bilder var
för mycket fantasi. Tyckte Samuel Fosso kändes som den bästa att ta. Jag
fastnade för Fosso för att jag fann hans bilder intressanta, jag gillade hans
olika karaktärer i bilderna. Hans karaktärer brukar oftast vara olika
afrikanska identiteter som t.ex. slav eller krigshövding, många stereotypa
bilder. Samuel Fosso föddes i Kamerun och började ta kort 1975. Han frågade
ifall han kunde bli fotografen i studion nära honom om han kunde få vara hans
lärling, och då sa fotografen ja. Till
slut så öppnade han sin egen studio där han tog bilder för bröllop, pass osv.
Han började ta självporträtt för att använda upp överbliven filmrulle eftersom
han inte ville slösa. Tanken bakom det var att skicka hem bilder till sin mor i
Nigeria för att visa att han hade det bra. Han såg då möjligheterna att
förvandla det till en konst och provade på massor olika kostymer.
Stereotyper och kostymer är teman som Samuel Fosso gör som
är relevanta för att vara ung idag. Det kanske skulle kunna vara något jag
skulle kunna använda mig av. Till exempel så känner vissa sig som att de måste
ha på sig märkeskläder och andra känner sig som att de måste ha på sig punkkläder.
Det kanske hade varit bättre ifall jag klädde ut mig själv till det men jag
känner mig inte bekväm med att göra det så jag tar bara bilder på vissa saker.
Vad man har för kläder och saker ändrar hur folk definierar en och jag ska då
ta bilder på saker som definierar oss.
Jag
valde alltså att göra två stilleben. Jag tog flera stilleben också från andra
olika vinklar men jag tyckte inte det blev särskilt bra i dem vinklarna, därför
valde jag alltså att ta dem här två bilderna. I det ena så använde jag mig av
saker av låg kvalitet, som en gammal dator, en påse från Lidl, en gammal nokia
telefon och en billig klocka.
Den
andra var mer meningen att se lite rikare ut, där jag använde mig av saker som
en iphone, en mac dator, en rolex (falsk), solglasögon och märkeskläder.
Tanken
bakom det var att visa hur annorlunda saker kan se ut. I samhället idag är det
vanligt att man blir bedömd av andra utifrån vad man har för saker och inte för
hur man är som person. Vi bryr oss mer om hur saker ser ut än hur de fungerar.
Vi spelar olika roller precis som Fosso.
Några bortvalda bilder:
